Vi på Personal & Ledarskap har bjudit in framtidsvisionären Charlotte Mattfolk som med över 500 genomförda framtidsstudier blickar in i framtiden och beskriver hur digitalisering kommer att gå in i nästa våg där tekniken jobbar för människan och hur detta påverkar fundamentalt inte minst inom HR-området.
Digitaliseringen har lagt grunden för en omvälvande transformation av hur vi ser på arbete och hur vi väljer att arbeta. Vi kommer i allt högre grad att samarbeta med teknik, med en AI-algoritm som kan ha samma funktion som din tidigare chef i att koordinera, fördela och följa upp arbetsuppgifter eller en robot som gör många av dina tidigare arbetsuppgifter.
Alla verksamheter nyttjar idag alltmer tekniska lösningar och vi behöver förstå ännu bättre vilken kompetens som människor ska ha och vilka uppgifter tekniken ska hjälpa oss med. Hittills har människan i hög utsträckning anpassat sig utifrån ny teknik, nu har vi nått ett skede där tekniken i stället kommer att anpassas runt människan. Det gäller allt ifrån arbetssätt, vilka uppgifter vi har, hur och var vi arbetar, till hur vi nyttjar fler av våra sinnen och har en mer holistisk syn på människan i arbetslivet.
Från skärmar till sinnen
Den första vågen av digitalisering har handlat mycket om att införa olika typer av digitala kommunikationsverktyg och affärssystem som vi fått lära oss att använda i stället för att ringa, skicka brev, skriva ut papper och sätta i pärmar och på olika sätt fysiskt lagra eller distribuera information som är viktig för en verksamhet. Människan har fått lära sig systemen som både effektiviserat tillvaron och krävt att vi anpassar våra arbetssätt så att de passar systemen, med stort fokus på skärmar och skriven text där våra övriga sinnen nyttjas betydligt mindre. Kanske är det därför vi så länge hållit fast vid att vi vill ha fysiska möten – för då får både synintryck, hörsel, lukt och känsla samverka på ett sätt som är naturligt för oss och som ger oss en upplevelse av att ha nyttjat hela vårt register.
Den nästa vågen av digitalisering tar fasta på just det. Vi kommer med hjälp av AI, AR/VR/Immersive Reality, hologram, sensorer, kameror och liknande få möjlighet att nyttja flera av våra sinnen än när vi bara nyttjar en skärm och tangentbord. Metaverse, som det pratas om mycket just nu är en kombination av dessa tekniker och knyter samman teknologierna och sammanflätar den fysiska och digitala världen på ett sätt som öppnar upp för möjligheten att sömnlöst röra sig mellan olika digitala plattformar och den fysiska världen samt använda mänskliga sinnen i den digitala världen på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Så finns det då ett slut på skärmanvändningen? Ja! I alla fall vårt nuvarande mycket ensidiga användande av relativt små mobilskärmar som vi vidrör uppemot 2 600 ggr per dag och datorskärmar där vi spenderar timtals sittande och inte alls nyttjar våra sinnens potential. Många tycker att det är svårt att förstå sig på AI eftersom det spänner över en mängd olika tekniker – men det enklaste sättet att förstå dessa olika områden är att likna det vid våra egna sinnen. AI läser text och mönster, tar upp ljud och kan översätta text till ljud, det kan hjälpa oss att både digitalt och mekaniskt flytta data eller saker – kort sagt, det ger oss en verktygslåda som är mycket mer komplett och lik hur människan fungerar med alla våra sinnen. Det är t ex betydligt effektivare att tala än att skriva, att visa än att beskriva i text – och här kommer vi att se många fler möjligheter till variation.
Från roller till kompetenser
En annan viktig förändring vi kommer att se mycket mer av är hur vi organiserar bolag och förstår vilken kompetens som behövs i olika situationer. Thomas Malone som är professor på MIT och har forskat kring organisation och AI samt skrivit boken ”The Future of Work” tar upp två viktiga grundförutsättningar som spelat en stor roll för hur människan organiserar sig: kommunikation och transparens. Det handlar om hur lätt vi kan kommunicera och på ett enkelt och transparent sätt visa vad som behöver genomföras så att människor kan förstå vad de ska bidra med. Genom historien har vi gått från att naturligt organisera oss i mindre grupper om 20–25 personer till att öka storleken för att maximera kraften i jordbruk och industri. Dagens storföretag är historiskt sett en unik företeelse och möjliggörs genom dagens teknik och kommunikationslösningar där vi relativt effektivt kan nå ut till tusentals och miljontals människor samtidigt. Transparensen minskar oftast ju fler som ska nås och möjligheten att anpassa budskapen så att mottagaren förstår kan fortfarande vara ett hinder. Samtidigt ser vi att förmågan att verkligen samarbeta och skapa relationer är mycket mer begränsad och vi väljer fortfarande att spendera vår mesta tid med en mindre grupp vilket gör att alla verksamheter har tydliga subgrupper med både formella och informella ledare. Malone menar att dagens företag har en inbyggd ineffektivitet i sättet de är organiserade med alltför många roller i stället för att definiera vilka uppgifter som behöver genomföras och vilken kompetens som krävs för detta för att nå önskad målbild och resultat. Vi lägger alldeles för mycket tid och kraft på att bygga organisationer och roller som sedan måste omorganiseras för att förändras – i stället för att helt enkelt göra det klart från början att alla, såväl medarbetare som konsulter, leverantörer och samarbetspartners, är där för att tillsammans lösa uppgifter och göra det som behövs – inte det som ingår i en viss roll eller ansvar.
I nästa våg av digitalisering behöver vi en arbetsmarknad där vi snabbare kan flytta kompetens till rätt ställe där den kommer bäst till sin rätt. Behovet av att vara anställd eller att anställa för att matcha utbud med efterfrågan blir inte längre lika stort. Vi ser också ett behov av mer kontinuerlig kompetensutveckling som gör att vi inte fastnar i fasta roller utan kan ta de uppgifter som behöver göras för att den verksamhet eller företag jag anlitas av når sina mål.
Från magkänsla till samarbete med AI
Är AI den bästa beslutsfattaren? Ytterligare en form av inbyggd ineffektivitet i företag och verksamheter handlar om att beslut fattas på fel eller för svaga grunder, ofta med intuition och magkänsla som grund i stället för fakta och bred analys av befintliga data. Alltför få beslut i en organisation följs upp och när man frågat företagsledare om vilka felbeslut som företaget fattat så finns ofta inget bra svar och framför allt är det tydligt att det inte finns någon kunskap om alla de små beslut som tillsammans lägger grunden för en sämre prestation än vad man hade kunnat åstadkomma. Här gäller det att identifiera inom vilka områden detta händer. Daniel Kahneman skrev i boken ”Tänka snabbt och långsamt” om de två olika sätt att tänka på som människan använder sig av: det intuitiva och det medvetna eller det snabba och det långsamma. Det som verkligen skiljer människan från AI är vårt sätt att tänka riktigt långsamt och kombinera väldigt oväntad data eller information, det vi ofta kallar ”reframing” eller att tänka utanför boxen. Ännu mer precist handlar det om att inte fokusera på lösningen på ett problem utan att definiera vad som egentligen är problemet. Det är ofta här som vi hittar nytänkande affärsmodeller eller det vi kallar disruptiva idéer där vi ser på en situation på ett helt nytt sätt, frigjort från tidigare antaganden och uppfattningar. Det handlar t ex om att uttrycka sin roll och sin vision eller det man vill åstadkomma. Om vi tittar listor med de mest innovativa start up’s-en just nu ser vi t ex ett tydligt mönster där man istället för att uttrycka att man vill bli ledande i sin bransch, nå en viss omsättning och lönsamhet och har en viss kultur och värderingar istället talar om vilket (världs-)problem man vill lösa, hur man engagerar människor kring denna fråga (både kunder, medarbetare, leverantörer, samarbetspartners, etc) skapar mer av en rörelse och attraktionskraft i att göra detta på ett nytänkande sätt och med en affärsmodell där intäktsströmmarna inte bara går mellan företag och kund utan mellan flera olika parter som samarbetar. Vi ser också en uppluckring av konkurrensbegreppet och ett synsätt som präglas av samarbete och ”co-optition” – dvs samarbete även med potentiella konkurrenter.
Från att bli ledd till att leda sig själv
Är AI den bästa chefen? Chefen kan ju vara både det bästa och det sämsta på en arbetsplats och dessutom skilja sig kraftigt i popularitet beroende på olika individer och vad de behöver. Faktum är att en tränad AI-lösning kan vara både mer empatisk, inlyssnande och lugn än en mänsklig ledare – framför allt kan den tränas att anpassa sig till många fler olika typer av personlighetsdrag och situationer än vad en människa kan klara. Här krävs en hel del utveckling för att helt och hållet kunna ta en chefsroll – men många bolag använder AI och system för allt fler delar av ledarskapet som t ex bemanning, koordinering, uppföljning och t o m coachning och feedback.
Sannolikt är att AI kommer att göra en stor del av jobbet som handlar om att fördela och följa upp arbetsuppgifter och dessutom att coacha oss i vissa bestämda processer. Vissa kommer att ha en app eller en AI-algoritm som chef helt utan någon människa som komplement, vi ser det redan i branscher som taxi, distribution och många företagstjänster. Många kommer också att ha en chef som tillsammans med teknik kan stötta oss ännu bättre och mer individanpassat än vad som varit möjligt historiskt.
Vi går mot en utveckling som gör det möjligt för människor att bättre nyttja hela sin repertoar av sinnen, där vi fokusera mer på vår kompetens än en roll, där vi får hjälp att fatta mer faktagrundade beslut, samtidigt som vi kan använda vår förmåga att ”tänka långsamt” och kombinera många olika källor, erfarenheter och intryck och där vi dessutom fokuserar mer på att leda oss själva än andra. Det här frigör en inre kraft i människor där vi vet att motivation och drivkraft som kommer inifrån är mycket starkare än den som kommer utifrån. Det är det här som är den mänskliga revolutionen – och den ligger framför oss nu.
Charlotte Mattfolk – entreprenör och managementkonsult med specialisering inom
framtidsstudier, digitalisering, AI och att driva innovation och transformation. Med sin
långa erfarenhet och förmåga att måla upp framtiden och dess möjligheter har
Charlotte kallats för en nutida Hans Rosling. Charlotte syns titt som tätt i SVT Morgonstudion som framtidsexpert. Under 2022 kommer Charlotte att ha en ledande roll i en amerikansk tv-serie på temat hur vi tillsammans kan skapa en bättre värld globalt.