Härskarteknik är ett maktspel mellan individer som går ut på att behålla eller skapa ett maktövertag över andra och hävda sig själv genom att förtrycka dem. Begreppet dök upp i boken Psykopaternas diktatur från 1945. Den skrevs av psykologen och filosofen Ingjald Nissen. Teorin han för fram där är att nazisterna använde härskarteknik för att ta makten i Tyskland.
Under 1970-talet fick härskarteknik som begrepp stor spridning via Ingjald Nissens landsmaninna, professorn och politikern Berit Ås. Men härskarteknik handlar inte bara om storpolitik utan finns överallt där människor samspelar, inte minst på arbetsplatser. Härskarteknik används medvetet och omedvetet, av grupper och individer i olika åldrar och sammanhang, på och vid sidan av nätet.
Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren vill med sin färska bok flytta tillbaka fokus till de ursprungliga sju härskartekniker som Berit Ås visat genom sin forskning. Dessa är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering samt våld och hot om våld.
Annakarin Nyberg har tidigare forskat och skrivit om härskartekniker i sociala medier. När hon skulle sommarprata i P1 2017 blev Erica Dahlgren hennes producent. Härskarteknik blev ett levande samtalsämne mellan de två och det var också det ämnet som kom att fastna hos lyssnarna efter sommarpratet. Uppenbarligen var det ett ämne som många kunde relatera till. Bara några veckor senare kom Me Too-rörelsen igång och plötsligt blev ämnet brännhett.
— Vi fick in flera hundra berättelser från personer som ville berätta vad de hade varit med om, säger Annakarin Nyberg.
Det har talats mycket om härskarteknik sedan Me Too och många föreläsare och författare har tagit sig an ämnet. Men i ivern att skapa rättvisa och dra brallorna av självutnämnda härskare har det uppstått förvirring. Bokförlaget Liber ville därför ha ett nyskrivet läromedel om härskarteknik och Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren antog erbjudandet. Nu är boken klar och förhoppningen är att den ska användas som ett verktyg bland annat av hr-experter.
— Vi bestämde oss för att gå tillbaka till de sju vetenskapligt förankrade härskarteknikerna. För vi behöver inte fler begrepp utan en mer precis definition av vad härskarteknik är, säger Annakarin Nyberg.
— Samtalet kring härskarteknik har ändrats. Kan allt vara härskarteknik? Är det fel om jag ger min kollega en komplimang? Det är bra att fler talar om härskartekniker men om fler gör egna definitioner så blir det otydligt, säger Erica Dahlgren.
Om vi inte förstår vad härskarteknik går ut på så inser vi inte vilken skada den gör, menar författarna.
Så hur är det med den där komplimangen mellan kollegerna, är det ett tecken på maktmissbruk?
— Nej, det är inte härskarteknik, om det inte används som objektifiering. Ingen har dött av en komplimang. Men om du precis innan ett möte får höra: ”Men vilka långa ben du har” så tar det fokus från dig och då handlar det om någonting helt annat än en positiv komplimang. Då handlar det om objektifiering, säger Annakarin Nyberg.
En annan återvändsgränd är när konstruktiv kritik misstas för härskarteknik.
— Konstruktiv kritik syftar ju till att utveckla exempelvis ett projektförslag, medan härskarteknik handlar om att vinna på någon annans bekostnad. Vi måste lära oss att skilja på dem och kan inte ropa härskarteknik så fort det går oss emot eller inte passar våra syften. Då skapar vi en osund arbetskultur, säger Annakarin Nyberg och fortsätter:
— Det kräver ett modigt och ansvarsfullt ledarskap och medarbetarskap. Vi bär ju alla ett ansvar att vara lite vuxna i situationen. Handlar det här om konstruktiv kritik eller är det härskarteknik?
— Det finns en traditionell bild av en härskare, någon slags gubbig pamp och så är alla andra offer. Men det är förenklat. De allra flesta använder härskarteknik på något vis, säger Erica Dahlgren.
När härskartekniker får grassera i en organisation utan att kolleger eller chefer griper in och backar den eller dem som utsätts så skapas grogrunden för en toxisk kultur. Och kostnaden för en sådan går ut både över människorna i organisationen och över verksamhetens lönsamhet, menar Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren.
— När man blir utsatt för härskarteknik så börjar man bromsa sig själv. Det kostar att komma med en ny idé eller komma med konstruktiv kritik för att man blir rädd att någon ska vara dum med en. Det gör att man hämmas, säger Erica Dahlgren.
Hon drar kopplingen mellan hälsa och härskartekniker. Den som utsätts för härskartekniker riskerar utmattning då den ständiga vaksamheten och parerandet av utfall från härskaren tär. Det visste redan Ingjald Nissen när han skrev Psykopaternas diktatur.
— Det är intressant att vi nu nästan 100 år senare talar så mycket om härskarteknik och utmattning. Det kanske hänger ihop? Vi vet genom intervjuerna vi gjort inför den här boken att det leder både till sjukskrivningar och i värsta fall till självmordstankar att utsättas för härskarteknik, säger Erica Dahlgren.
Författarna tycker att det behövs en levande dialog om vad de här beteendena får för konsekvenser.
— Visa på produktivitetstapp och vad som händer med kreativiteten. Har vi verkligen så högt i tak som vi säger? Det här kostar pengar. Den som använder härskarteknik får ofta hållas, men det är på andras bekostnad och utveckling. Våga säg att det kostar pengar.
Tydliga spelregler i organisationen och i teamen kan vara smarta sätt att vaccinera organisationen mot härskartekniker, men det är en fara att tro att ett enda dedikerat samtal i gruppen om maktspel kommer vara tillräckligt.
— Vi vill absolut inte ge bilden av att det här har några enkla lösningar. Det måste bygga sin i kulturen att våga prata om detta. Man måste vara medveten om att man kan röra igång djupt liggande konflikter och lyfta unkna värderingar till ytan. Det räcker inte då att tro att det här kan vi prata om i två timmar och sen går vi ut och dricker kaffe, då riskerar man gör mer skada än nytta. Det här måste vara ett långsiktigt arbete. Att röra i maktstrukturer — går det att göra något svårare, frågar sig Annakarin Nyberg.
Allt kanske inte kommer upp på bordet när personen som utöver härskarteknik sitter med i mötet, men det är ett sätt att närma sig frågorna.
— Det är smart att börja prata om vad som utgör en god arbetsplats för att synliggöra det som inte fungerar, säger Annakarin Nyberg.
Utöver att hålla mer eller mindre formella samtal i syfte att klargöra spelregler så vill Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren uppmuntra till mer civilkurage och uppbackning av kollegerna på jobbet.
— Våga ifrågasätt. När vi synliggör härskarens spel så sätter vi härskaren ur spel. När vi går samman och backar upp varandra, det är så vi kan bryta mönstret. Härskaren vill diktera villkoren men när vi går samman och backar upp varandra så visar vi att det går vi inte med på, säger Annakarin Nyberg.
— Härskaren överraskar ofta. Att ständigt stå beredd är utmattande. Man kan inte kräva av sig själv att man ska ha svar på tal. Det som är gemensamt i våra intervjuer är att när någon utomstående inte går med på det härskaren försöker med, det är då beteendet har stoppats. Vi måste backa varandra. Det kan räcka med att säga: lägg av. Eller: Du verkar inte rädd att använda härskarteknik. Sätt ord på det, säger Erica Dahlgren.
Boken är i grunden ett läromedel men är avsedd att fungera som ett verktyg för till exempel hr-experter. Berättelserna från kända och anonyma personer kan användas som underlag för reflektion och dialog.
— De personliga berättelserna och reflektionsfrågorna visar att det här kan finnas överallt. Det blir mer ofarligt att diskutera de olika berättelserna. Det gör att vi kan rannsaka oss själva. Hur hade jag gjort? Hur hade jag kunnat bryta? Det krävs en modig chef eller hr för att jobba med boken men den är skriven för att kunna användas av arbetslaget, säger Annakarin Nyberg.
Som hr-expert har du en alldeles särskild roll i organisationen som ingen annan har. Du är arbetsgivarens representant men ska agera för hela organisationens bästa. Du själv behöver våga se din egen maktposition och agera klokt i den, menar Erica Dahlgren och Annakarin Nyberg.
Om organisationen ska få förtroende för dig måste du visa att du kan förhålla dig kritiskt till dig själv. Det kan du till exempel göra genom att tydligt berätta om din roll inför medarbetare och chefer, exempelvis i ett sådant sammanhang där ni talar om arbetsmiljön.
— Kliv fram och visa: nu jobbar vi med de här sju vetenskapligt grundade härskarteknikerna och jag vill att ni ska förstå hur min roll ser ut. Var tydlig med din fristående roll inför alla och att de kan komma till dig, även om det berör deras chef. Om du är tydlig med din roll så kommer du få mer svängrum. Får du inget veta kan du ju heller inte agera, säger Erica Dahlgren.
Text: Jennie Jensen
Annakarin Nyberg är internetforskare, författare av böcker om härskarteknik och näthat. Hon har även sommarpratat om härskarteknik 2017. Erica Dahlgren är journalist och författare.
Under pandemin och det utbredda hemarbetet har de digitala mötena blivit en ny arena där vi behöver vara uppmärksamma på härskarteknik, menar Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren. I vissa lägen har maktförhållanden vänts upp och ner. Hen som härskat med sin pondus i det fysiska rummet har kanske helt tappat sitt maktövertag på grund av sämre koll på tekniken. Det gäller nu att ta sätta upp tydliga spelregler så att inte digitala mötesplatser blir rum där härskateknik kan härja fritt.
— Vi är fortfarande omogna och trevande i vårt utforskande av den här situationen. Vi behöver diskutera hur vi ska förhålla oss till varandra för att skapa schysta och konstruktiva digitala möten och bli medvetna om hur våra beteenden uppfattas. Ska man exempelvis få stänga av kameran så snart man blir upprörd? Det motsvarar närmast att storma ut ur ett konferensrum vid en meningsskiljaktighet, konstaterar Annakarin Nyberg.
Foto: Clara Lidström, Charles Deluvio, Unsplash
FAKTARUTA
Sju förgörande härskarsynder
- Osynliggörande
- Förlöjligande
- Undanhållande av information
- Dubbel bestraffning
- Påförande av skuld och skam
- Objektifiering
- Våld och hot om våld
Källa: Berit Ås.
FAKTARUTA 2
Arbetsgivarens skyldighet att motverka härskarteknik
Kränkande särbehandling, och därmed härskartekniker, omfattas av kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete (Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4).
Paragraf 13: Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.
Paragraf 14: Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå:
- Vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer.
- Vad som händer med informationen och vad mottagaren ska göra.
- Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare.
FAKTARUTA 3
Fem sätt att motverka det fula maktspelet
- Tro inte att härskarteknik bara handlar om individen, utan att det blir en del av kulturen. Starta en levande diskussionen med utgångspunkt i den goda arbetsplatsen. Prata om det som fungerar och sätt upp tydliga spelregler för samarbetet.
- Gå igenom de sju vetenskapligt förankrade härskarteknikerna. Definiera vad de är — och inte och visa på hur ni alla kan bemöta härskarteknik.
- Koppla härskarteknik till kostnader för hälsan, relationerna, kreativiteten och lönsamheten.
- Reflektera kring berättelser om härskarteknik och hur man hade kunnat hantera situationen.
- När härskarbeteenden används, sätt ord på vad som händer och backa upp den som utsätts.
Källa: Annakarin Nyberg och Erica Dahlgren.